Visselblåsarlagen för arbetsgivare
Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden gör två saker: den skyddar den som slår larm, och den ålägger större arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler. Här är det som en arbetsgivare behöver kunna.
Uppgifterna kontrollerades 2026-11-19
- VilkaVerksamhetsutövare med 50 eller fler arbetstagare vid ingången av kalenderåret – privata som offentliga.
- VadInterna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.
- Sedan när17 juli 2022 respektive 17 december 2023, beroende på storlek och sektor.
- TillsynArbetsmiljöverket. Förelägganden får förenas med vite.
Vilka omfattas av kravet på interna kanaler?
Enligt 5 kap. 2 § är en verksamhetsutövare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare skyldig att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Med verksamhetsutövare menas i privat verksamhet en fysisk eller juridisk person och i allmän verksamhet en statlig förvaltningsmyndighet, domstol eller kommun (1 kap. 8 §).
Arbetsmiljöverket förtydligar att måttet 50 arbetstagare gäller oavsett anställningsform eller arbetstidsmått. Deltidsanställda, tidsbegränsat anställda och lediga arbetstagare ska räknas in.
När började kravet gälla?
| Datum | Vad som gäller |
|---|---|
| 17 december 2021 | Lagen trädde i kraft och ersatte den tidigare lagen (2016:749). |
| 17 juli 2022 | 5 kap. tillämpas första gången för alla verksamhetsutövare utom privata med 50–249 arbetstagare – i praktiken offentliga arbetsgivare med minst 50 och privata med minst 250. |
| 17 december 2023 | 5 kap. tillämpas första gången för verksamhetsutövare som driver privat verksamhet och har 50 till 249 arbetstagare. |
Alla datum har alltså passerat. En arbetsgivare som i dag har 50 eller fler arbetstagare vid årets ingång ska redan ha kanalerna på plats.
Vad arbetsgivaren ska ha på plats
Kraven finns i 5 kap. och beskrivs utförligt på sidan om visselblåsarfunktionens krav. I korthet:
- Utsedda mottagare. Oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot rapporter, har kontakt med den som rapporterar, följer upp och återkopplar. De får vara anställda eller anlitade utifrån (5 §).
- Skriftlig dokumentation av kanalerna och förfarandena (6 §).
- Tillgänglighet för arbetstagare, volontärer, praktikanter, inhyrda, egenföretagare, personer i lednings- och tillsynsorgan samt verksamma aktieägare (7 §).
- Tre sätt att rapportera: skriftligt, muntligt och vid fysiskt möte om det begärs. Bekräftelse inom sju dagar och återkoppling inom tre månader (8 §).
- Information om hur man rapporterar internt och externt till myndigheter, samt om meddelarfrihet och anskaffarfrihet (9 §).
Vad kan rapporteras?
Lagen gäller rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, och av handlanden som strider mot viss EU-rätt (1 kap. 2 §). Arbetsmiljöverket beskriver att allmänintresse förutsätter allvarliga förhållanden som angår en krets som kan betecknas som allmänheten. Information som bara rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande omfattas normalt inte.
Mer om avgränsningen finns på sidan om vad visselblåsning är.
Skyddet för den som rapporterar
En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering och får inte vidta repressalier på grund av rapportering – varken mot den som rapporterar eller mot den som bistår, till exempel en förtroendevald eller ett skyddsombud (3 kap. 1 §). Den som bryter mot förbuden ska betala skadestånd för förlust och kränkning (3 kap. 4 §). Bevisbördan är delad: visar den drabbade omständigheter som ger anledning att anta att repressalier förekommit är det arbetsgivaren som ska visa motsatsen (3 kap. 5 §).
Skyddet gäller också den som rapporterar internt på annat sätt än via kanalerna, om kanaler saknas eller inte uppfyller lagens krav (4 kap. 5 §). Att inte ha en fungerande kanal tar alltså inte bort skyddet – det tar bara bort arbetsgivarens möjlighet att styra var rapporten hamnar.
Vad händer om kanalerna saknas?
Lagen innehåller ingen fast sanktionsavgift. I stället utövar en tillsynsmyndighet tillsyn över att bestämmelserna om interna kanaler följs (10 kap. 1 §). Myndigheten får besluta de förelägganden som behövs, och ett föreläggande får förenas med vite (10 kap. 3–4 §§). Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet. Läs mer under Arbetsmiljöverkets tillsyn.
Får man dela kanal med andra?
Privata verksamhetsutövare med 50 till 249 arbetstagare får dela kanaler och förfaranden med varandra. Det som får delas är mottagandet av rapporter och utredningen – men inte kontakten med den rapporterande personen (5 kap. 3 §). Kommuner får dela med andra kommuner och med kommunala bolag, stiftelser och föreningar som också omfattas (5 kap. 4 §).
Vanliga frågor
Gäller visselblåsarlagen företag med färre än 50 anställda?
Skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler gäller bara verksamhetsutövare som hade 50 eller fler arbetstagare vid ingången av kalenderåret (5 kap. 2 §). Skyddet mot repressalier och hindrande åtgärder i 3 kap. är däremot inte knutet till någon storleksgräns.
Hur räknas de 50 arbetstagarna?
Enligt Arbetsmiljöverket räknas anställda oavsett anställningsform och arbetstidsmått. Deltidsanställda, tidsbegränsat anställda och lediga arbetstagare räknas alltså in. Antalet mäts vid ingången av kalenderåret.
Vi passerar 50 anställda under året – måste vi ha kanaler direkt?
Nej. Arbetsmiljöverket anger att skyldigheten gäller den som har 50 eller fler arbetstagare vid ingången av kalenderåret. Den som passerar gränsen under sommaren omfattas först om antalet kvarstår vid nästa årsskifte.
Räknas en koncern eller franchisekedja som en arbetsgivare?
Lagen utgår från verksamhetsutövaren, det vill säga den juridiska person som har arbetstagarna. Arbetsmiljöverket anger att franchisetagare som är egna bolag ska ses som separata arbetsgivare med egna arbetstagare.
Kan kollektivavtal ändra kraven?
Ja, delvis. Avvikelser från 5 kap. 2–9 §§ får göras genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, så länge avtalet inte inskränker rättigheter enligt EU-direktivet (1 kap. 7 §).
Källor
- Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Sveriges riksdag (läst 2026-11-19)
- Visselblåsarlagen, Arbetsmiljöverket (läst 2026-11-19)
- Interna kanaler för visselblåsning, Arbetsmiljöverket (läst 2026-11-19)
- Fördjupning om visselblåsarlagen, Arbetsmiljöverket (läst 2026-11-19)
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Lagtexten och myndighetens information gäller.